fredag 12 oktober 2007

Kents nya: Ditt synthbögsjag och jag undrar vem det var...


Jag har *host* fått tag på Kents nya skiva "Tillbaka till samtiden". Och äntligen, får man väl säga, fjärmar de sig från svenne-arenarocken. De har aldrig låtit mer som Depeche Mode i mina öron. Jag tycker inte det låter nåt vidare, men det är kul att de förnyat sig lite och att de nu inte längre kommer vara "större än någonsin", både för vår och deras skull.

Det finns ingen som kan får ord som "cykelställennnn", och "nittitrrreee" att låta så klangfulla och poetiska som Jocke Berg, en riktig vardagskonsonantekvilibrist som får T:na att låta feta i texterna.

Bäst: "Columbus".

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

söndag 7 oktober 2007

Jackson Browne måste varit 100 år gammal när han föddes



Likt en pojkaktig tidlös låtskrivardruid har Jackson Browne hållit på och betraktat världen, sig själv och sina förhållanden från ett moln av lätt distanserad melankoli i över 40 år. "These days" skrev han enligt egen utsago när han var 16. Och det är verkligen helt häpnadsväckande och obegripligt att man ens kan försöka jämföra då och nu när man är 16 och dessutom lyckas med det utan att det blir hopplös pekoral. "I've been losing for so long", det låter som han haft ett Tom Waits-tufft decenium nånstans mellan 25 och 50, men i själva verket är det troligare att det handlar om en dålig svit i skitgubbe i nån polares föräldrars gillestuga.

Nico (den +180 cm långa tyska Andy Warhol-starletten som sjöng med Velvet underground och som lite otippat inte dog i en överdos på 70-talet, utan i en cykelolycka på Ibiza 1988) spelade 1967 in en mer känd version av låten. Den version som för övrigt fick en revival i Wes Anderson-filmen "Royal Tennenbaums" år 2002.

Browne gav inte själv ut "These days" förrän på hans andra skiva "Everyman", som släpptes först 1973. Han spelar dock gitarr även på Nicos inspelning, men Andy Warhol lät honom inte spela akustisk gitarr, utan elgitarr eftersom det var mer "modernt". Läs mer om låtens historik här, eller bara lyssna och njut.
1964 måste Jackson Browne varit om inte världens äldsta, så i varje fall världens mest nostalgiske och melankoliske 16-åring när han skrev:

Well I've been out walking,
I don't do that much talking
These days, These days.

These days I seem to think a lot
about the things that I forgot to do,
And all the times I had the chance to.

And I had a lover,
but it's so hard to risk another,
These days, these days.

Now if I seem to be afraid
to live the life that I have made
in song.
Well it's just that I've been losing
for so long.

Well I'll keep on moving (moving on)
Things are bound to be improving
These days, One of these days.

These days I'll sit on cornerstones
and count the time in quarter tones
to ten.
Don't confront me with my failures,
I have not forgotten them.



Andra bloggar om: , , , , , , ,