Henrik Strömblad be om ursäkt och håll käften i fortsättningen

Förra veckan satt jag och kollade på Lille-ManU i Champions league på TV6. Henrik Strömblad och Glenn Hysén kommenterar. I början av matchen bryter kalabalik ut på läktaren på Stade Félix-Bollaert, på den kortsida där ManU:s fans står. Strömblad har situationen klar för sig och säger att fans försöker ta sig in på planen:

-När ska de lära sig?
-Jag blir så förbannad på dessa idioter, fyller Glenn i.

OK, jag kan förstå att det är den initiala reaktionen. Men sen ballar Strömblad ur fullständigt och börjar tala med lyriska undertoner om franskt polisvåld (den fotbollsmatch som pågår verkar inte störa Strömblad nämnvärt):

- Inget Kling och Klang där inte, frustar Strömblad i det närmast dreglandes. - Fransk polis, de slår först och frågar sen, fortsätter Strömblad.

Nu börjar man undra hur den gode Strömblad kan ha så god kunskap om hur fransk polis agerar. Laddar han ner snuff-movies på nätet med la Police en France? Strömblad inser detta och hasplar fram:

- Det är inget jag har erfarenhet av själv, men jag har sett det.

Mellan han med illa dold förtjusning kommenterar de franska polisernas batongteknik försöker Strömblad hinna med att kommentera lite fotboll också. Men det går inte:

-Nu ser det ut som de sätter in tårgas också.

Glenn förefaller mer intresserad av matchen, som de har betalt för att kommentera, och känner sig tvingad att säga till Strömblad att byta fokus:

- Skit i det nu!

Som TV-tittare, måhända överkänslig, blev jag direkt äcklad över Strömblads flåshurtighet angående polisvåldet. Det var inget han tog avstånd ifrån, snarare tvärtom, till skillnad från publik som springer in på planen. Nu har det visat sig att Lille släppte in för mycket folk, och folk utan officiell biljett på läktarsektionen där kalabaliken utbröt. De fans som klättrade över stängslet fick panik av trängseln och försökte undvika att bli offer för ett nytt Hillsborough. Kul det måste vara att stå fastklämd längst fram mot stängslet och mellan batongslagen få tårgas sprejat i ansiktet av fransk polis. Men sånt bekommer väl inte Strömblad.

"Uefa, European football's governing body, is investigating the incident that saw United fans in apparent danger of being crushed against safety fences in an overcrowded section of the Felix-Bollaert stadium in Lens, while police used batons and fired rounds of tear gas. The drama during United's 1-0 victory over Lille on Tuesday was reminiscent of the 1989 Hillsborough disaster in which 96 Liverpool fans died."

"United received 75 statements from supporters yesterday. The club's security officials have studied mobile-phone video footage and there is overwhelming evidence of police heavy-handedness and poor security. "

'One fan, Mark Harrison, said: "One young woman fell forward and was crushed against the fence. She was crying and tried to climb over the fence. When all the other fans saw this they started to panic and did the same thing. People were worried it might be like Hillsborough and so they started climbing the fence and trying to get out. The police started spraying us with pepper spray ... The police reaction just made things worse." Another fan, Nick Boazuk, said: "I was genuinely scared for my life." '

För en normalbegåvad förnuftig person så såg den stålbur som omgärdade planen helt livsfarlig ut i publikhänseende med tanke på hur mycket folk som var på arenan (se bild ovan, kolla "huliganen"/tanten i röd tröja till höger i bakgrunden). Och att då som Strömblad börja orera om härliga hårda franska batongslag, utan att ha någon koll på vad som egentligen inträffar är i mitt tycke beklämmande och fruktansvärt oprofessionellt (som Zlatan brukar säga).

Strömblads djuplodande erfarenheter av och entusiasm för brutala franska poliser är fortfarande en gåta. Jag som bott i Frankrike och gjort en och annan dum grej, förknippar ändå i första hand fransk polis med Inspektör Closeau och att de av nån anledning alltid packar in fem polismän i minsta Renault-modellen (vaddå piket?) och kör omkring som vettvillingar på Paris gator. Jag gick i o f s aldrig på fotboll i Frankrike.

Med tanke på Strömblads grava misstolkning av situationen så skulle en ursäkt från TV6 vara på sin plats innan nästa Champions League sändning, samt att Strömblad sätts i frysboxen ett tag, kanske med lite pacificerande film-terapi à la den som Alex får i A Clock Work orange.

Jag är inte ManU-supporter.

Andra bloggar om: Henrik Strömblad, sportjournalistik, TV6, fotboll, polisvåld, Frankrike, polisbrutalitet, fans, kommentator, Manchester United, Lille, polis, idiot

VM-stadion - SPECTRE-högkvarter?

Det har klagats på dåligt preparerad och lös snö, dålig sikt och annat under Skid-VM i Sapporo. Oj, vad det har "sågats" till höger och vänster. Med tanke på de svenska åkarnas mycket skrala resultat tidigare i vinter är det märkligt att det är fel på det mesta utom åkarna själva. Och inte minst, med tanke på arena-designen så tycker jag att längdskidåkarna ska vara glada att de inte blivit utsatta för laserstrålar eller blivit offerlam för djävulska planer för världsherravälde. Arenaägarna SPECTRE (Skiing Palace Counter-intelligence, Terrorism, Revenge and Extortion) har hittills och lyckligtvis inte reagerat på kritiken mot arenan. Tävlingsgeneralen Ernst Stavro Blofeld, har inte gått att nå för en kommentar. - Han är till veterinären med katten, hälsar en närstående hantlangare. Kanske är det av omtanke för åkarnas säkerhet som Braaten ger eller undviker att ge "chockbesked" i laguttagningarna.

Andra bloggar om: SPECTRE, Blofeld, arkitektur, design, Skid-VM, Bond, skurk, Sapporo, stadion, längdskidåkning

Annika Dahlströms råttor lirar pingis

Professorn och nervcellsforskaren Annika Dahlström kritiserades på DN Debatt av Agnes Wold med kollegor för att hon inte har tillräckligt på fötterna när hon påstår att kvinnor och mäns hjärnor är rejält olika rent fysiologiskt. Det som Wold & co finner än mer alarmerande är att Dahlström drar långtgående slutsatser om män och kvinnors roller i samhället på grund av dessa påstådda skillnader.

Jag har ingen direkt sakkunskap i hjärnforskning och visste inget om Dahlströms teser när jag läste Wolds debattartikel. Jag tänkte att det är säkert bara vanligt akademikergnabb. Svårt att avgöra vem som har rätt. Men när jag läste Dahlströms "svar" på DN debatt måste jag säga att jag häpnade. Jag har sällan sett någon forskare undvika så konsekvent att ens försöka gå i svaromål på väldigt konkreta frågor. Om vi använder metaforen bordtennis (varför inte?), så servar Wold & co men Dahlström tar upp en egen boll ur fickan och slår den i nät, istället för att försöka returnera.

Wold m fl. har för enkelhetens skull riktat in sig på sex (6) punkter i sin kritik, som de räknar upp enligt 1, 2, 3, 4, 5. Dahlström har för säkerhets skull numrerat sitt svar i fyra (4) punkter 1, 2, 3, 4. Redan här bör man kunna ana att svaret inte riktigt matchar kritiken. Man skulle kunna tänka sig att svar 1, borde besvara kritik 1 osv. Så är dock inte fallet, alls.

Wolds första punkt. Ja, män och kvinnors hjärnor skiljer sig åt marginellt fysiologiskt men funktionsmässigt är dock skillnaderna små. Wold ifrågasätter Dahlströms påstående att kvinnor är överlägsna män i verbal kommunikation och att män skulle vara bättre än kvinnor på matematik. Det finns inga studier som pekar på detta menar hon. Vad svarar då Dahlström på det? Man tittar, dumlogiskt rationell som man är, på hennes första punkt. Där står inget om matematik eller språk, utan om att man använder sig av funktionell magnet-resonans-imaging när man studerar hjärnor. Något Wold överhuvudtaget inte ifrågasatt. Man får leta vidare i artikeln efter ett svar. Men Dahlström bemödar sig inte att bemöta denna kritik någonstans. Det hade i s f räckt med en enkel källhänvisning, men icke. Serve-ess med andra ord.

Wolds andra punkt. Dahlströms påstående att IQ-testen är manipulerade till kvinnornas fördel är fel. Frågor som visade skillnader mellan könen uteslöts från början när man konstruerade testet. Wold påpekar också att IQ-test är en social konstruktion och inte ett biologiskt fenomen. Då tittar man på Dahlströms andra punkt. Jodå där står faktiskt något om IQ-tester. Enligt Dahlström så ändrade man testerna på 70-talet för att eliminera skillnaden mellan män och kvinnor. Och Dahlström har till och med en källhänvisning på detta. Gott så, Dahlström lyckas i varje fall fösa tillbaka bollen i en avig vinkel. Att IQ-testerna inte är av naturen givna fenomen svarar dock inte Dahlström på. Dahlström passar här också på att hävda att det finns fler manliga genier än kvinnliga. Driver Dahlström tesen att eftersom JO Waldner är svensk så är svenskar bättre än kineser på pingis generellt? Dahlströms geni-tes säger dessutom inget om dessa skillnader i genifrekvens beror på skillnader i hjärnfysiologi.

Wolds tredje punkt. Dahlström påstår att pappor inte är lämpade att ta hand om spädbarn och det skulle bero på för dålig känsel i fingertopparna, dålig hörsel och begränsat synfält. Det här känns som ett JO serve-ess, där Dahlström bara står och tittar efter bollen som går i "fel" hörn. Dahlström skriver istället i sin tredje punkt om feminism och "avgörande skillnader" mellan merparten män och merparten kvinnor. Jag antar att hon syftar på hjärnan, men formuleringen är så ospecifik att det inte framgår. Wold har till skillnad från Dahlström referenser till fingertoppskänselstudier (tro det eller ej), och de visar till och med på motsatsen till vad Dahlström påstår.

Wold skriver att Dahlströms teser i många fall bygger på studier med råttor! Hur dessa studier på råttors hjärnor kan påstås ens vara fysiologiskt överförbara till människor är för mig en gåta. Vad menar jag med det? Jo, råttor spelar inte ens bordtennis. Skulle de kunna greppa en racket (fysiologiskt), så skulle de aldrig kunna konstruera eller förstå reglerna (socialt). Men Dahlströms råttor verkar spela pingis, för hon bemödar sig inte att svara på en enda av frågorna som ställs i den tredje punkten. Råttor, människor, hjärnor, whatever. Hon ska, enligt Wold, till exempel i sin bok påstå att förhållanden där män hjälper till mer med hushållsarbetet, oftare leder till skilsmässa eftersom mäns hjärnor inte är lämpade för hushållsarbete. Den sidskruven ska jag försöka slå nån gång. Man skulle ju kunna tänka sig att män som får dammsuga oftare skiljer sig mer än andra män och att det inte nödvändigtvis skulle bero på skillnader i hjärnan. Men man behöver inte dra det så långt eftersom Wold kan hänvisa till statistik som pekar på att mer jämlika förhållanden mer sällan leder till skilsmässa. Vilket känns ganka logiskt om man tänker längre än råttnosen.

Wolds fjärde punkt. Annica Dahlström menar att mammor ska vara hemma minst tre år eftersom dagis i tidig ålder är skadligt för barnen. Dessa slutsatser drar Dahlström genom att hänvisa till studier på djur som berövas sin mor och får ligga ensamma och kalla på ett burgolv. Att jämställa detta med barns förhållanden på dagis är helt fantastiskt. Tur man hade dagmamma, tydligen. Vidare påstår Dahlström att antalet självmord har ökat bland unga på grund av att mamman inte varit hemma tillräckligt länge. För det första pekar Wold på studier som visar att dagis från ettårsåldern gynnar barns utveckling och för det andra så finns ingen ökning i självmordsstatistiken det senaste decenniet. Bemöter Dahlström något av detta i sin fjärde punkt? Självklart inte. Inte där och ingen annanstans heller.

Wolds femte punkt. Annika Dahlström påstår att det finns ett samband mellan stress under graviditeten och höga testosteronnivåer i mammans blod. Detta skulle göra att fostrets hjärna blir mer maskulin om mamman utsätts för långvarig stress. Wold frågar var dessa forskningsresultat står att finna eftersom det inte finns några referenser till sådana studier redovisade i Dahlströms bok och att det inte går att hitta någon forskning om stress och testosteronnivåer i vare sig medicinska eller psykolgiska databaser. Här är det ju bara för Dahlström att smasha tillbaka med en referens, men hon försöker inte ens slå tillbaka bollen. Inget står att läsa om detta i Dahlströms "svar".

Wolds sjätte punkt. Dahlström påstår att feminismen är oförenlig med biologin. Det här bemöter Dahlström i sin... ... tredje punkt, självklart. Där pratar hon svepande om "avgörande skillnader" mellan män och kvinnor, men att det inte betyder att hon är emot jämställdhet.

Wold menar att Dahlström hittar på "fakta" och eftersom Dahlström nästan kategoriskt (i alla punkter utom en) misslyckas med att bemöta kritik, så är det ju ganska lätt att tro att Wold har fog för sin kritik. Wold med fleras "angrepp" är enligt Dahlström "ostrukturerade" och "illa genomtänkta". Jaha, vad är i så fall Dahlströms svar?

Dahlström lackar också ur på påståendet att hon skulle ha missbrukat sin roll som forskare. Hon menar att hon bara utfört den tredje uppgiften, d v s informera samhället om universitetets forskning. Men Wolds kritik är ju inte vem Dahlström vänder sig till eller hur hon gör det, utan vad hon säger när hon gör det. Det är klart att det spelar roll vad man säger när man utför den tredje uppgiften. JO kan ju liksom inte åka runt och lira och säga att kantbollar inte gills, för det är inte sant.

Dessutom är det väl lite tveksamt om man kan/ska uttala sig om (väldigt) sociala fenomen när man är forskare i neurofysiologi och histologi. JO Waldner är grym på pingis, det är däremot ytterst tveksamt om han skulle vara en särskilt bra bandymålvakt eller stavhoppare.

Dahlström avslutar dessutom om att prata om att hjärnan har formats under miljontals år under evolutionära tryck (klargörande?) och det är därför vi har två typer av beteenden och två typer av hjärnor. Två typer av beteenden och två typer av hjärnor. Jo, det står så. Det är som att säga att JO efter tre decenniers träning och experimenterande bara har två servevarianter. Att tala om vikten av evolution samtidigt som man överför resultat av försök på råttors hjärnor direkt till människors hjärnor och vårt sociala liv känns dessutom ganska motsägelsefullt.

Kanske ligger det något i att män och kvinnors hjärnor är olika fysiologiskt. Men efter att ha sett Wold serva, så känns det som det är dags för Dahlström att släppa råttburen och komma in i matchen.

Andra bloggar om: Agnes Wold, Annika Dahlström, DN debatt, forskning, sociobiologi, bordtennis, pingis, hjärnan, naturvetenskap, sociologi, IQ-test, råttor, djurförsök, tredje uppgiften, forskare

Liverpool FC:s hemsida rapporterar från Algarve

Liverpool hade spel-ledigt i helgen och åkte på tränings-läger i Algarve, Portugal. På fredags-kvällen fick man ledigt och laget roade sig bl. a. med karaoketävling. John Arne Riise (i mitten på bild ovan) ska ha vägrat framföra Robbie Williams slagdänga Angels. Många var säkert väldigt tacksamma för att slippa höra norrmannens tolkning av låten men inte Craig Bellamy (t. höger på bilden), som måste haft höga tankar om Riises showmanship med tanke på hur han reagerade. Bellamy valde att uttrycka sin besvikelse över att inte höra hiten framföras med lätt norsk brytning genom att sparka in Riises hotelldörr och slå på honom med en golfklubba. Det här har rapporterats utförligt i pressen. Men det här är ju ingen bild man vill förmedla till sponsorer och fans eller de nya amerikanska ägarna. Istället har Liverpool en pressansvarig som verkar ha Leni Riefenstahl som förebild. Träningslägret i Algarve förmedlas med följande bildspecial på Liverpools hemsida. Spelarna förhåller sig tydligen till varandra på ett sätt som får Di Leva och Ernst Kirchsteiger att framstå som två testosteronstinna babianhannar.


Andra bloggar om: fotboll, PR, golf, karaoke, Robbie Williams, Liverpool, Riise, Bellamy, kramkalas

Federline köper Forsmark

Kevin Federline vill köpa det omstridda kärnkraftverket Forsmark. Han och gamle stavhopparprofilen Miro Salar har lagt ett bud på kärnkraftverket.

-Vi har varit i mediaskugga länge nog och det är dags att komma med några hjärndöda och ogenomtänkta utspel, kommenterar K-fed.

Paret Salar och K-fed har sin strategi klar:

- Vi tänker fortsätta kampen för kärnkraftsverksarbetarnas vilja att att få supa på jobbet och att inte ha ett fungerande säkerhetsarbete.

Federline och Salar tänker ta det vinnande konceptet och öppna en hel kedja med dåligt fungerande kärnkraftverk.

- Även om kraftverket inte fungerar, så blir man i varje fall subventionerad av staten. De gör allt för att hålla döende tekniker under armarna. Ju mer de investerat i dem, desto mer kommer de fortsätta investera, fortsätter K-fed.

-Försök hitta en affär som ger mer mediauppmärksamhet, utan att gifta dig med en pop-sångerska eller någon i kungafamiljen, avslutar han.

Ägaren Vattenfalls Vd Janne T Josefson är dock skeptisk till budet:

-Jag fick ett SMS om det och jag uppfattade dem inte som seriösa. De verkar vara intresserade av varumärket Forsmark och tänkte starta en kedja kring det och det är inte jag intresserad av, säger Josefson.

Andra bloggar om: media, mediakåt, utspel, skamlös, sms, Forsmark, kärnkraft, politik, spin, politiker, oseriös, Federl

Alla hjärtans dag special 2 - Sylvia plath, Ryan Adams

Andra bloggar om: Ryan Adams, Sylvia Plath, musik, alla hjärtans dag, romantiker

Alla hjärtans dag special - Stand by your man

3 november 2006: Ted Haggard, pastor i Colorado springs och dåvarande ledare för National Association of Evangelicals (NAE), har några dagar innan intervjun blivit anklagad av en manlig prostituerad för att ha köpt sex och amfetamin av honom sedan tre år tillbaka. Haggard har i sina predikningar fördömt homosexualitet. Så här bemöter han anklagelserna (med frun i passagerarsätet):


5 november 2006:
Ett s k lappkast/pudel (jfr video ovan): "I am so sorry for the circumstances that have caused shame and embarrassment for all of you.... The fact is I am guilty of sexual immorality, and I take responsibility for the entire problem. I am a deceiver and a liar. There is a part of my life that is so repulsive and dark that I've been warring against it all of my adult life.... The accusations that have been leveled against me are not all true, but enough of them are true that I have been appropriately and lovingly removed from ministry."
— Ted Haggard, letter to New Life Church

6 februari 2007:
Efter tre veckors intensiv "omvändelseterapi"med ett specialsammansatt team deklarerar pastor Tim Ralph, medlem av terapiteamet, att Haggard är "completely heterosexual". Haggard berättar i brev att han och hans fru tänker flytta från Colorado och att de tänker studera psykologi (!).

Det lär inte bli svårt att hitta empiri för deras studier.

Slutet gott, allting gott.

Andra bloggar om: Ted Haggard, kärlek, psykologi, terapi, lycka, valentine's day, alla hjärtans dag, massage, knark

Bättre köra lastbil än snacka röka

Det blåste snålt (med sött doftande rök) kring Tory-ledaren David Cameron hemma i England i helgen. Skönt då att få komma till Sverige och köra lite lastbil , snacka pappaledighet och "få råd" av Reinfeldt inför valet (enl SvD). Frågan är om han inte kan få bättre råd av Littorin, Borg och Ohly när det gäller hur man medialt hanterar ganja-frågan? Fast "just wasn't willing to talk about his past", påminner ju ganska mycket om hur Reinfeldt hanterar sina tidigare politiska idéer, så det kanske finns ett och annat råd att få.

Andra bloggar om: England, David Cameron, partiledare, landsflykt, inga kommentarer, lastbil, valstrategi, politik, krishantering, Reinfeldt, hasch, ganja,

Valanaly(s) med röven och en krita

Det tog fem (5) månader för Socialdemokraternas valanalysgrupp att läcka den här lilla godbiten:

"Den misslyckade jobbpolitiken var den främsta orsaken till socialdemokraternas valfiasko, har partiets valanalysgrupp kommit fram till enligt TV 4:s Nyheterna. Tillbakagången förklaras också av allianspartiernas enighet och den negativa mediebilden av Göran Persson och hans herrgårdsprojekt. Dessutom förmodas väljarna ha tröttnat på det långa regeringsinnehavet."

Det där hade man nästan kunnat räkna ut på valnatten med "röven och en krita". Undra hur mycket pengar och tid de har investerat i denna "analys"? Om det ovan är vad man kommer fram till, så kommer man alltså inte behöva ändra någonting till nästa val, förutom lite "jobbpolitik" förutsatt att Mona inte börjar söka bygglov för nåt monstruöst projekt i Nacka.

Nej, då var faktiskt SSU:s valanalys som släpptes innan jul betydligt mer insiktsfull. I och för sig har jag svårt för formuleringen: "I årets val brast vi i samhällskritiken och förlorade valet." Samhällskritiken borde väl i så fall ha varit en kritik mot dem själva? Men i inlägget finns det en insikt i att partiet förlorade på den politik man fört, eller rättare sagt inte fört. Carl Tham är också inne på att kritisera partiets ekonomiska politik där låg inflation verkar vara det övergripande och enda målet. Thage G Peterson förstår också att S måste se över sin ideologi.

Det Socialdemokraterna förlorade valet på, var att man fört en snål åtstramnings- och nedskärningspolitik även när ekonomin gick bra. "Den som är satt i skuld är inte fri", fick svensken höra på 90-talet. En väldigt enkel metafor (även om den är tveksam rent nationalekonomiskt) som fick folk att förstå att här måste vi snåla. Men när den där skulden väl betalats så kunde inte staten shoppa loss och ge något tillbaka, istället blev det outtalade måttot "den som spar han har". Det är inget kul budskap efter år av snålande. Klart att väljarna blev otåliga. Det verkade som Svenssons sedelbuntar användes för att gjuta grunden till Perssons herrgård. Enda sättet att få något tillbaka från statskassan överhuvudtaget verkade vara att byta regering. Och om det ska föras en borgerlig politik i det här landet, så borde väl de borgerliga partierna vara bäst på det? Istället för att anlita Johan Ehrenberg för att göra mer/mindre trötta kampanjer så borde S låta honom analysera den politiska strategin. Så här skrev han i AB för ett tag sen:

"Persson skapade ett antal tvångströjor för den ekonomiska politiken. Ett ”utgiftstak” har gjort att man, inte ens när inkomsterna överstigit utgifterna, har kunnat satsa på offentlig sektor. Ett ”överskottsmål” som krävt att man först måste spara ihop pengar som inte används – innan man kan diskutera satsningar. Det officiella målet har varit att ”betala statsskulden”. Men Sverige har ingen statsskuld (utan tvärtom, + 457 miljarder). Och inte ens under de ”värsta åren”, 1994–95, var det offentligas skuld i närheten av andra EU-länders. Bland världens MINST skuldtyngda länder låg Sverige på fjärde plats! Visst behövde statsbudgeten saneras efter Bildt. Det mest absurda är att politiken fortsatte långt efter att målet ”att betala statskulden” var uppnått. Från 2001 började det offentliga bygga upp dagens kassakista, under samma tid lät man arbetslösheten ÖKA. Persson har sparat fram en ökad arbetslöshet. På 2000-talet motiverades politiken inte med statsskulden utan med ”de kommande pensionärerna”. Som om morgondagens pensionärer blir rikare av att många är arbetslösa i dag. Vill man vara elak kan man konstatera att han till slut sparade till sig en valförlust. "

Så länge S tror att man vinner och förlorar val på hur det andra blockets valkampanj var, partiledares husbyggen, negativa mediabilder osv, så finns det i dagsläget ingen anledning att byta regering. För S skull hoppas jag att val-"analys"-rapporten får minimalt inflytande på deras fortsatta politik och att de istället lyssnar på mer insiktsfulla röster inom och utanför partiet.

Andra bloggar om: politik, Socialdemokraterna, valanalys, Carl Tham, Thage G Peterson, ekonomisk politik, statsskuld, SSU, herrgård, Göran Persson, Mona Sahlin, Johan Ehrenberg

Är du med i en Jerry Bruckheimer-film?

En fråga vi alla ställt oss. Den annorlunda/postmoderna sajten Mcsweeneys.net har lösningen:

Guide to Determine If You Are in a Jerry Bruckheimer Movie.
BY PETER W. SUDERMAN
- - - -
1. Your girlfriend is a waitress, but could be a model.
2. A bus explodes.
3. A psychopathic millionaire devises an elaborate plan to murder you or someone you know ...
4. ... and you feel compelled to stop it.
5. You are Nicholas Cage.
6. Despite a total lack of training, you are able to shoot and fight with the accuracy and ability of a special-forces soldier.
7. You are a cop or scientist, but could be a model.
8. A building explodes.
9. After capturing you, a terrorist with a foreign accent reveals the details of his plot in a long-winded speech.
10. The light always hits your face in just the right way.
11. You are in a shootout on the streets of a major city ...
12. ... and it involves helicopters and rocket launchers.
13. Everyone around you is a model.
14. Teams of well-trained henchmen are shooting at you, but they all miss.
15. You are engaged in a knockdown-dragout brawl with the leader of a major crime organization ...
16. ... in slow motion.
17. Everything that has not yet exploded explodes.
18. You save the world.
19. Your name is Jack.

Andra bloggar om: Film, Jerry Bruckheimer, guide, McSweeneys, Nicholas Cage, The Rock, Gone in 60 seconds, Top gun, Armageddon

Hårdrockare drack urin i Halmstad

Rubrik på Kanal5:s och AB:s text-tv.
Inte "på scen", utan "i Halmstad".

Andra bloggar om: Kanal 5, Aftonbladet, text tv, musik, geografi

Fosshaug: - Jag är en bra människa!

När jag läste det tänkte jag att:

• antingen har värdet i ordet "bra" devalverats ganska drastiskt, eller
• så har ambitionsnivån för människosläktet sänkts, eller
• så har bandyjournalistiken vinklat allt väldigt negativt.
• de flesta av oss andra har för låga tankar om oss själva.

Andra bloggar om: Fosshaug, bandy, utbrott, sportslighet, självinsikt, självhjälp, barnslighet, harmoni, vandalism

You've lost that bandy feeling?

Misströsta inte. Bloggen Mer än det här uppmärksammar, något överraskande men välbehövligt, Bandy-VM i Kemorovos officiella hemsida och lägger ut grymt coola bilder från den. Ett slags öststats-David Lynch-i-dagsljus känsla med bandyfokus på bilderna. Måste ses.

Surfade efter denna uppenbarelse själv in på Bandy VM:s officiella hemsida och upptäckte att det fortfarande pågår en omröstning om vem man tror ska vinna mästerskapet. Lite kul eftersom finalen spelades i söndags. 61% tror för närvarande på vinnarna Ryssland. Men frågan är om den nätomröstningen känns mer irrelevant än någon annan? Sms:a in vad du tycker.

Kemorovos guvernör (se bild t höger) förstår på ett annat sätt än ett sketet kommunalråd från Katrinholm att uppskatta detta mästerskap (och att klä sig). Det är industriell tyngd, vördnad, i och bandypassion i välkomsthälsningen på hemsidan:

"I find it deeply symbolic that the Fiftieth-Anniversary Bandy World Championship will be held in the Kemerovo region.

Today, Kuzbass is not just a dynamically developing industrial region of the Russian Federation with giant coal mining, metals, chemical and machinery industries, it is a land where we pay special attention to the development of sports and the promotion of healthy life styles; it is a place where bandy is well understood and loved."

Gamle hockeybacken Fetisov önskar också lycka till i rollen av rysk idrottsminister, utan signatur - bild räcker. Kult rakt igenom.

Geografiskt befinner vi oss här.

Andra bloggar om: bandy, bandy vm, foto, Ryssland, Kemorosov, kultur, Kuzbass, webb design

Croneman krossar allt motstånd

Äntligen någon (Croneman givetvis) som ifrågasätter fotbollskommentatorernas hejdlösa hejarklacksmanér när det gäller att kommentera Henke Larsson. Ja Henke är bra, men det är sååå pinsamt när de hela tiden måste betona hur p o p u l ä r Henke är bland de andra spelarna och fansen. Det är ungefär som att ingen i Manchester överhuvudtaget var intresserad av att titta på eller spela fotboll pre-Henke. Cronis fortsätter med att fråga vart analysen (och proportionerna) var i mediebevakningen i förra veckan om fotbollsvåldet i Italien. Sen rundar han av med en lysande beskrivning av hur intressant en intervju av Peter Jidhe med Annika Lantz är att titta på: inte alls. Kommer Jidhe pissa i Cronemans syrras brevinkast nu? (såg du inte Ulveson & Herngren, är den referensen lite svår)

Appropå Henke så har AB hittat en intervju på ManU TV där Solskjaer berömmer Henke. Men det räcker liksom inte, utan AB får det att framstå som att det är svårt att genomföra träningar eftersom Ronaldo, Giggs och Scholes barar står och gapar åt Henkes konster.

"Cristiano Ronaldo, Wayne Rooney och Paul Scholes i all ära. På träningarna är det Henrik Larsson som imponerar. – Han gör saker som vi aldrig sett tidigare och vi kan lära oss mycket av honom, säger Solskjaer."

"Scholes i all ära", jo han är ju känd som en riktig bollkonstnär? Synd att man missade att kolla när TV4 direktsände landslagets träningar från Tyskland. (AB satte i o f s betyg på olika delar av träningen, inklusive uppvärmningen, kommer jag ihåg.) Jag funderar på vad det kan vara för saker Henke gör i Manchester som de andra aldrig sett förut och kommer att tänka på intervjun Lasse Winkler gjorde med Henke i Offside nr2, 2002. Kanske är det nåt sånt här:

"Ibland går man in framför försvararen och drar i byxorna. Jag menar, får du tag i paketet då så drar du bara ännnu hårdare."

Måste vara den enda intervjun med Henke som är värd att läsa. Där han säger nåt alltså.

Andra bloggar om: Sportjournalistik, Croneman, fotboll, Henke Larsson, Offside, Solskjaer, Aftonbladet, Manchester United, Lasse Winkler, Rooney, Peter Jidhe, Ulveson, Herngren

BÅDE Anders OCH Kim...

...klarar Kairo av "that level of awesome"? Expressens Mathias Lühr gör det knappt. Det ska enligt honom bli "ruggigt intressant" att se hur det går. Jag har för mig att vi har sett det förut? Och så Rade Prica på det... Det här är det största som hänt sen Cheopspyramiden. Tryck rec på videon. Här vankas fotbollsgodis. Ekwall är redo att rapportera direkt från bakom duschdraperiet.

Andra bloggar om: Kairo, Anders Svensson, Kim Källström, fotboll, sport, Expressen, Ekwall, awesome

Prince tar kitschen till nya nivåer

Inte konstigt att retropudelrockbandet the Darkness verkar ligga på is. De behövs inte. Prince har nämligen skaffat sig några sköna Stratocasters. Det är svårt att hitta nåt mer svulstigt och bombastiskt sportevenemang än Super bowl (natten till måndag) och då gäller det att ha ett matchande musikaliskt nummer i halvtid. Ut kliver Prince, som inte ser ut att ha åldrats en dag sen Purple rain (1984). Det enda som skiljer är en annan färg på "kostymen" och att han låtit klippa bort Soul glo lockarna och istället sportar en liten schalett. Chris Rock har sagt något i stil med: Kommer ni håg när man bråkade om vem som var bäst Prince eller Michael Jackson? Det verkar som Prince vann. Och jag är böjd att hålla med.

Prince (om vi nu får kalla honom det igen) ser oförskämt fräsch ut (vem var det som sov i syrgastält egentligen?) och förstår att det inte är läge att spela instrumental experimentfunk när man ska sälja Pepsicola till massorna. Istället går han till en annan ytterlighet när han från en långsam "All along the watchtower" övergår i Foo fighters "Best of you" med ett gitarrdistljud från NASA:s experimentlabb. Den som inte kan dra lite på munnen åt det avslutande gitarrsolot i gigantiskt upplyst siluett, tyckte förmodligen inte att Spinal tap var ett endaste dugg rolig heller. Jag förstår att vissa kulturer kan bli rädda för det här spektaklet.
Smakfullt? Nej. Kul mastodontgitarronani? Ja.



Andra bloggar om: Prince, Michael Jackson, Spektakel, musik, Superbowl, kitsch, gitarronani, Chris Rock, Stratocaster, Soul glo, Pepsi, Fender, Foo fighters, the Darkness, Spinal tap, kultur, USA, schalett

Garthon "toksågar" de andra riksdagspartierna

Per Garthon, en av Mp:s "grundare", meddelade idag på DN-debatt att han avgår som ledamot i Mp:s partistyrelse. Det är en riktigt gammal ärrad hjälte. Jag kommer ihåg TV-bilderna när han stod och buade i EU-parlamentet. Möjligen var det i protetst mot Frankrikes kärnvapentest. Det kan inte ha varit lätt att få ihop alla linsätande grönavågare, vadmalsklädda ekoradikaler, tallbarrsdoftande fältbiologer och trendriktiga miljökännande innerstadsmänniskor till ett seriöst politiskt parti. Det kunde man ju se i dokumentären om Fi om inte annat.

I varje fall så har han fortsatt löd i pennan när han går igenom vilka partier som idag har något eget att tillföra i Riksdagen. Man behöver inte ens hålla med honom, även om det är svårt att låta bli, för att njuta av hans vassa guldformuleringar (en viss extra syrlig bitterhet gentemot hans gamla parti fp). Klipp ut och spara:

Om fp: "Den så kallade socialliberalismen var bara en tunn fernissa över en bastant, småreaktionär småborgerlig högerpolitik av värsta moralpopulistiska slag - vilken efter Bengt Westerbergs avgång som fp-ledare i mitten av 1990-talet har tillåtits breda ut sig och nu, som alla vet, utgör huvudfåran inom det tragiskt urartade partiet. "

"Kristdemokraterna kunde ha gjort det om de hållit fast vid sitt ursprung - en genuin värdekonservatism. Men kd-arna har inte haft is i magen utan föredragit kortsiktig stugvärme till priset av att bli ännu ett utslätat borgerligt parti. "

"Också centern har rötter som kunde ha motiverat fortlevnad. För nog finns det ett missnöje i glesbygden som behöver demokratisk representation för att inte urarta i tjyvjakt och reaktionärt storstadshat."

" Och de båda stora då - moderaterna och socialdemokraterna? Som sociolog ser jag dem som urtypen för "cultural lag", det vill säga ett organisationsfenomen som lever kvar av bara farten trots att dess socioekonomiska grundval för länge sedan försvunnit. Den stora bluffen är ju att m och s är motpoler. I själva verket är de i allt viktigt identiska förvaltare av ett materialistiskt tillväxtsamhälle där statens huvuduppgift är att försvara den rika världens överkonsumtion, numera också med vapen i hand och EU-hjälm på huvudet. Kanske kunde de förlänga sin redan utlöpta livsperiod genom att slå ihop sig till socialmoderaterna."

Vänsterpartiet nämner Garthon inte ens, även om det kanske är de som åsyftas i följande: "Rättvisepartiet står för en radikal social solidaritet med samhällets sociala botten, utan förvirrande historiska kopplingar till en stendöd kommunism. "

Garthon menar att många partier spelat ut sin roll eller inte spelar den roll de borde göra. Och tror och hoppas istället på nya småpartier ska komma in i rikdsagen för att vitalisera politiken. Har svårt att se det hända om inte partierna i "Alliansen" gör slag i saken och går ihop, vilket de kanske kommer att göra i o f s.

Andra bloggar om: Per Garthon, Miljöpartiet, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpariet, Kd, vp, politik, riksdagen, partier

7 år är för sent - betygsätt spädbarn

Linda Skugge propagerar för betyg för sjuåringar, men jag skulle vilja hävda att det är för sent. Börja betygsätt barnen redan innan de föds. Hur mycket illamående orsakar barnet? Hur hårt och frekvent sparkar det? Hur bra kommunicerar barnet? Kanske kan man låta en skönhetsjury, eller en konstsimdomarpanel bedöma ultraljudet? Men det är väl inte rättvist kanske nån säger? Nej, men precis som Skugge säger: "Det är klart att det inte är rättvist! Sen när är livet rättvist? Sen när är alla barn likadana?". Livet är ju faktiskt inte rättvist ens innan det börjat.

Alltså jag tycker att om vi inte börjar bedöma barnet i späd ålder så är det risk att vi lindar in sanningen i lite gulli-gull och LURAR barnen. Årsgamla barns förmåga till kommunikation ska inte underskattas, men istället för MVG och G, så blir man nog tvungen att ha en form av belönings- och bestraffningssystem, då barnet ännu inte har fullt utvecklat lingvistisk förmåga (särskilt inte dåliga barn). En dålig prestation vid gåbordet kan ge elchocker och en bra prestation där barnet är ordentligt och lydigt kan ge 10 minuter i famnen hos valfri förälder, förlåt hos mamman ska det vara.

Sen i dagismogen ålder, kan det vara dags för barnen att skaffa sin egen mat. Den här boken "Flugornas herre", tyckte jag gav utmärkta exempel på hur barn, om man sätter lite press på dem, utvecklar sin kreativitet och ledarskapsförmåga. Barnen i boken är dock något för gamla och det är förmodligen därför de inte fullt ut lyckas anpassa sig till situationen. Men är inte det lite väl hårt? Jag undrar vad som är bäst för våra barn: att linda in dem i nåt slags skyddad verkstad, en bomullsvärld, och "lura" dem att tro att alla är lika bra på allt. Eller att helt enkelt få alla barn att känna att de duger som de är, trots att vissa är skitbra på matte och andra är skitbra på fotboll. Och vissa barn är skitbra på att skaffa mat, fånga duvor, snara harar eller vad det nu må vara. Medan andra barn kanske inte är så bra på att jaga och skörda, utan är bättre på att luras och snacka sig till att andra gör jobbet (vad man i vuxen ålder brukar kalla entreprenörskap och business-minded) och kan på så sätt byta till sig mat genom olika transaktioner, samtidigt som de kan bygga upp en stabil grund av kapital och skapa sig trygghet. De barn som äter jord, har bristande kunskap om näringsriktig kost och kommer så att säga per automatik sållas ut. Fotbollsbegåvade barn kan bli proffs redan i den här åldern, så att de slipper utveckla andra onödiga delar av sitt intellekt. Det kan annars bli svårare för andra barn att tjäna pengar på dem i framtiden.

Ja, men det blir väl svårt för vissa barn som ligger efter att klara sig? Men herregud, nu får ni väl ge er! Sen när är det meningen att det ska vara lätt?

Vilka barn blir bättre av att inte ha en aning om hur de ligger till? Vilka barn blir bättre av att det råder allmän gulli-gull-stämning? För om inte en vuxen ger ett barn en objektiv bedömning, i form av en bokstavstbeteckning, om hur barnet förhåller sig till andra barn vad gäller olika färdigheter, så kan ju inte barnet ha en blekaste aning om den är bättre eller sämre än sina klasskamrater Jeppe och Maja. Sånt märker inte barn. Om man nu inte ska ha en renodlat darwinistisk selektion, där dåliga barn slås ut, för vad kan vara mer objektivt än det? Vad kan kommunicera bättre om man är bra eller dålig på någonting? Det är direkt återkoppling på ett språk som alla förstår.

Det är mer eller mindre ett mirakel att Jag (och Linda, antar jag), som gick i en skola där man inte hade betyg förrän man var fjorton, är skriv- och läskunnig. Nej, tidigare betyg - det är nyckeln till en god utbildning och ett gott liv där våra barn utvecklas till sin fulla potential.

Förstör inte våra barn.

Kursiverade formuleringar är, tro det eller ej, "lånade" från Skugges krönika.

Andra bloggar om: Linda Skugge, betyg, skola, Flugornas herre, Socialdarwinism, utbildning

Kanske skulle varit mer specifik där. 0-3 är inte 2-1

Jag måste bett till en väldigt mäktig varelse (blogguden?) i halvtid om mina två mål.
10 minuter in i andra har det blivit två mål till, till "fel lag". Isn't it ironic?

C(h)ristiano Ronaldo makes me wanna smoke crack

Spurs-ManU halvtid 0-1

Oddsen för att målet ska vara gjort av C(h)ristiano Ronaldo på en straff som han filmat sig till kan inte ens ge pengarna tillbaka.

Dessförinnan har givetvis Gary Neville fått ha brottningsmatch i det egna straffområdet utan åtgärd.

Ge mig styrka och två mål i andra halvlek.

Andra bloggar om: Spurs, Tottenham, ManU, Manchester Untied, Christiano Ronaldo, straff, filma, Gary Neville, fotboll, sport

Dolph Doffe Doffelito Lundgren i comeback?

Jag visste inte ens att Dolph Doffe Doffelito varit borta, men nu pratar DN om en comeback.

"Till magasinet Empire säger Lundgren att han gärna skulle göra en film ihop med bland annat 80-talsstjärnan Jean Claude van Damme - men även Chuck Norris.

"Jag har talat med några av Chuck Norris medarbetare om att göra något ihop med honom, kanske en actionkomedi?", säger Lundgren i intervjun, som citeras av hollywood.com."

Dolph (?!?!?!), det är inte fråga om "kanske en actionkomedi". Alla filmer jag sett med dig, van Damme eller Chuck Norris har varit actionkomedier, mer eller mindre avsiktligt. Och så började jag tänka på hur otroligt oproportionerligt många filmer med Dolph Lundgren jag sett, vilket förmodligen beror på att man kollade på i stort sett alla videofilmer som fanns när man var tonåring:

Rocky IV - "I must break you", Drago vill alltså egentligen inte puckla på Stallone (som i sammanhanget framställdes som han vore från en i det närmaste mer primitiv, genuin och framför allt mindre ras), men om han inte gör det hamnar han i Gulag. Drago tränas ju dessutom av Stallones fru.

Masters of the Universe (He-Man) - Snacka om type-casting.

Red Scorpion - där han på nåt sätt var "good guy" trots att han spelade rysk soldat i en amerikansk film som gjordes innan muren föll. Hur går det till? Jodå:

Plotline: A Russian KGB agent is sent to Africa to kill an anti-Communist black revolutionary. However, he has a change of heart when he sees how the Russians and their Cuban allies are killing and repressing the locals, so he switches sides and helps the rebels.

Känns lite som en föregångare till Blood Diamond, som går på bio nu, där di Caprio i början av filmen är en samvetslös diamanthandlare från Rhodesia, men som genomgår nåt slags metamorfos som endast vita "good guys" kan och blir uppoffrande och lierar sig med "de goda svarta" mot "de onda svarta". Två av en lång rad filmer om goda vita hjältar i det svarta Afrika.

The Punisher - den här var riktigt våldsam har jag för mig. Jag tror att jag skämdes lite när jag satt i soffan och såg den, ganska många år efter den kom ut.

Dark Angel - den här minns jag att jag gillade som f-n. Aliens, som ser ut som människor förutom att de är otroligt stora och långhåriga, kommer till jorden för att sno mänskligt blod, som de behöver för att tillverka någon form av narkotika, som de alla är torsk på.

Cover Up - vet inte om jag sett den men det känns nästan som jag måste göra det när jag läst om den på Imdb.com. Fy f-n vad kul det låter:

"Mike Anderson (Dolph Lundgren), a tough American reporter on a dangerous foreign assignment, finds his own life in jeopardy when he uncovers a deadly labyrinth of political intrigue that threatens the lives of thousands in the action thriller "Cover Up". Despatched to investigate a mysterious and fatal attack on an overseas US naval base, Anderson, a leading investigative journalist and ex-US marine, finds himself back on familiar ground. Instinct makes him question the official CIA explanation that cites an unknown terrorist group called Black October. Alone, and armed only with his combat training and determination to uncover the truth, he sets out to expose a complex and dangerous political web. Anderson quickly discovers he can trust no-one. Renewing a fiery affair with his ex-Iover Susan Clifford, now the US Embassy press attachee, he soon finds himself confronting an old adversary, CIA boss Lou Jackson. And when his former marine colleague Colonel John Cooper is murdered moments after a secret rendezvous with him, Mike realises he holds the pieces to a deadly plot. In a race against time, Anderson battles to save the lives of thousands of innocent people, in a desperate attempt to prevent a deadly plan to create an international disaster of catastrophic proportions." User Comments: Not too bad considering the budget

Dolph som journalist - Adaktusson och KG har sett den här mååånga gånger.

Showdown in Little Tokyo - Här har Dolph en fantastisk sexscen i hans Japan-inspirerade crib, som inkluderar en ångande badtunna. Olyckligtvis avbryts natten av att en hel armé med gangsters börjar mejja pappersväggarna i huset med maskingevär. Brandon Lee är med - dock inte som Dolphs "love interest".

Universal Soldier - Now we're talking. Van Damme och Dolph i samma film. Det får mig osökt att tänka på följande sägen: "Chuck Norris and Mr. T walked into a bar. The bar was instantly destroyed as that level of awesome cannot be contained in one building." The level of awesome i Universal soldier ligger på den röda delen av mätaren hela tiden, och blir otäckt hög i de scener Jean Claude och Doffe har tillsammans, samt när van Damme är naken, av nån anledning jag inte minns.

The Shooter När jag läser plotten så inser jag att det kan vara den här filmen Dolph blir S&M-torterad i:

The Ambassador of Cuba was killed in New York. To prevent another attack of the terrorists at the US-Cuba-summit in Prague the CIA sends one of their best federal agents, Michael Dane (Dolph Lundgren). The suspected killer Nikita is a lesbian club owner, Simone Rosset. But as usual everything is much more complicated than it seemed at first; and therefore Dane has to work much more with his brain than with his muscles to survive.

Betyder det att Dolph använder sin hjärna för att omvända den lesbiska klubbägaren? Ja, man kan inte slå sig till allting med nävarna. Fantastiskt.

Jill Rips - Nej, det här är rullen med S&M-tortyren av Dolph. Doffes brorsa blir mördad i början av filmen och för att hitta mördaren nästlar sig Dolph in i en värld av latex och läder. Sjävklart så vet han till slut inte vem han själv är. Fantastiskt. Se trailern här.

Har för mig att Clint Eastwood också blev S&M-torterad av en kvinna i antingen The Rookie (med Charlie Sheen) eller Dead pool (senaste Dirty Harry).

Vad säger det om hur rädd machomannen är för kvinnor?

Missionary Man - Den här är i preproduction. Doffe har skrivit, regisserar och spelar huvudrollen, så det här med comeback blir alltmer mystiskt, för han har ju aldrig varit borta. Det verkar som det här kan bli Doffes svar på Mel Gibsons Apocalypto. "Plot Outline: A stranger shows up in an Indian reservation town involving bikers, drugs and mysticism." Och så titeln på det, hmm verkar som den vite mannen kommer och räddar dagen igen, precis som i Apocalypto, Red Scorpion och Blood diamond. Fantastiskt.

Andra bloggar om: Dolph Lundgren, film, filmstjärna, action, skådespelare, Rocky IV, Masters of the Universe, Red Scorpion, Blood diamond, vita hjältar, The Punisher, Dark angel, Roll, Showdown in little Tokyo, Brandon Lee, Chuck Norris, van Damme, The Shooter, Jill rips, The Rookie, Dead pool, Missionary man, Apocalypto, plot, Imdb.com, Mr T

Francis Fukuyama bytte lag

Francis Fukuyama jobbade både för Reagans och Bush sr:s administration som expert på Mellanöstern- och Europa-frågor, men han är mest känd för att han skrev "Historiens slut och den sista människan" (1992). I den boken förutspådde han att efter kommunismens fall skulle alla länder, mer eller mindre per automatik till slut bli västerlandslika, marknadsliberala demokratier. Och det skulle vara lösningen på alla världens problem och "historiens slut". Man kan säga att Fukuyama var en ledande figur i det neokonservativa/republikanska tänkandet.

2004 bröt dock Fukuyama med de neokonservativa på grund av deras inställning och attityd till Irak-kriget. När Fukuyama intervjuas om sin nya bok "After the Neocons" i the Guardian får han frågan om inte Västs agerande efter 9/11 gjort att utvecklingen i vissa länder snarare gått åt motsatt håll mot vad hans bok förutspådde. Och han säger då att han inte i sin vildaste fantasi kunde förutse vilka misstag amerikanska ledare skulle göra:

"When I wrote The End of History, I did not anticipate the degree to which mistakes on the part of American leaders, in their own stewardship of American power, could create such problems and undermine the legitimacy of the broader project. I don't think these are mistakes we'll never recover from ... but there's no question that because of decisions in Washington, the situation has become much worse than it would have been."

En kritik följer också om hur ineffektiv, fel och farlig den neokonservativa filosofin kring krigsföring är. Och hur Irak-debaclet har underminerat USA:s möjligheter att agera i Iran-frågan.

'America's support for Israel's strategy in Lebanon, he says, highlighted an obsession with old-fashioned overwhelming force in a world "where military power is just not a good instrument to use against non-state actors that are politically embedded". The same goes for the president's "surge" of troops in Iraq and murmurings in Washington in favour of attacking Iran. "Some [neoconservatives] insist that Iran poses an even greater threat than Iraq did," he writes, "avoiding the fact that their zealous advocacy of the Iraq invasion is what has destroyed US credibility, and undercut America's ability to take strong measures against Iran." '

Vidare framgår av intervjun att Fukuyama röstade på Kerry år 2004.

Slutsats: Om du ska ge en prognos för framtiden, underskatta aldrig irrationaliteten eller dumheten i de beslut som kommer att fattas. Och det är aldrig för sent att byta sida. Historien tar inte slut förrän den siste dumbommen har plockat ner skylten.

Andra bloggar om: Francis Fukuyama, John Kerry, statskunskap, neocons, republikaner, demokrater, Bush, Reagan, historiens slut, marknadsekonomi, demokrati, USA, utrikespolitik, Irak, krig, Mellanöstern, Iran

Mer Johnny Bråttom

I senaste numret av Offside kommer ytterligare några kultanekdoter med Kållebäcksexpressen. De med korna och spagetti, har man ju hört 1000-tals gånger, men den här var ny för mig:

Johnny är på landslagsläger i Australien. Han och de andra spelarna beställer mat.

De andra vill ha sina biffar "Medium".

Johnny beställer: "Large".

En fantastiskt bra och ambitiös artikel är det i övrigt, skriven av Olof Peronius. Johnny var tydligen klar för Barcelona 1986, men de fick loss Lineker istället. Alex Ferguson, då i Aberdeen, ryckte också i Johnny. Och Johnny lirade i Cannes samtidigt som en 16-årig Zidane plockades upp i seniortruppen. Men Johnny trodde att Zidane bara var en i mängden av "sådana där dribbelgubbar", som är bra på träning men aldrig lyckas på match. Det var han nog inte ensam om att tro, men deras vägar skulle korsas i Intertoto-cupen (av alla j-a cuper!) när Johnny lirade med Frankfurt och Zidane lirade med Bordeaux. Bordeaux vann med 3-0. En fantastisk och märklig karriär gjorde han Johnny, även om han kanske aldrig nådde sin fulla potential på grund av alla mer eller mindre lyckade klubbyten. Hans historia visar att spelet utanför banan är otroligt viktigt för hur man ska lyckas på banan. Spelare kan falla offer för klubbägares och agenters godtycke och girighet.

Hoppas resten av reportagen i Offside kommer i närheten av nivån på den här artikeln. Jag har annars tyckt att artiklarna börjat tappa i kvalitet och att tidningen blivit lite mer ojämn. Reportaget om VM i Tyskland tillförde inget nytt och nådde inte ens upp till korsbanden på reportagen om t ex VM i SydKorea/Japan eller VM 94-specialen. Kanske berodde det på att Patrik Ekwall verkade stå och tjuvlyssna bakom ett duschdraperi i omklädningsrummet under Tysklands-VM, för att sedan återge "skakande" skildringar på ett sätt som vore han krigskorrespondent. Möjligen rapporterade han bara från bloggen Bara ben. Det fanns liksom inte mycket att tillägga efter den dagliga nyhetsrapporteringen den här gången.

Andra bloggar om: Johnny Ekström, Barcelona, Sport, fotboll, sportjournalistik, Offside, Zidane, anekdot, Lineker, Bordeaux, Frankfurt, Alex Ferguson, Aberdeen

Boston får tokspel på reklam

En reklamkampanj för en tecknad serie (Aqua teen hunger force) blev i terrorskräckens USA ett potentiellt terroristhot. Halva Boston stängdes av för att man trodde att små elektriska reklamskyltar som klistrades upp på byggnader och broar etc kunde vara bomber. När CNN nämner skyltarna kallar man de inte för skyltar utan "hoax packages". Märkligt... Precis som att syftet med dem inte skulle vara att göra reklam, utan att de skulle vara nåt slags avsiktlig terrorbluff.

Ironiskt eftersom reklam faktiskt känns som en form av terrorism riktad mot det offentliga rummet och det mänskliga psyket. Polisen sprängde till och med någon av reklamskyltarna. Ett slags inverterad Reclaim the streets m a o.

Så här såg "the hoax packages" (väldigt lika skyltar) ut och så här sattes de upp:


Andra bloggar om: Boston, Aqua teen hunger force, terrorhot, reklam, hoax packages, reclaim the streets, terrorism, terrorskräck

Johnny Bråttom & Maradona

Blåvitt-bloggen Bara ben skriver att det kommer vara reportage om ett antal svenska kultfotbollslirare i nästa nummer av tidningen Offside och givetvis finns Kållebäcksexpressen, a k a Johnny Bråttom med bland dessa. (Till höger gör han 1-0 på Englands Peter Shilton, Råsunda 1986)

"Ur kommande nummer av fotbollsmagasinet Offside:

I augusti 2006 frågade den danske frilansjournalisten Viggo Ravn Diego Maradona vem han ansåg vara den bäste svenske spelaren genom tiderna. Maradona, som skulle på Europaturné, nämnde ett namn: Johnny Ekström.
– Det var jätteroligt att han sa det, säger Johnny. Jag blev nästan chockad när jag läste det. Sedan tänkte jag efter. Maradona spelade ju i Barcelona innan han gick till Napoli, och följde säkert sitt gamla lag på TV när de mötte Blåvitt i Europacupsemifinalen. Och jag gjorde
mål borta mot Napoli andra säsongen och vann EM-kvalets skytteliga då. Sedan gjorde jag en kanonmatch med Bayern München när vi vann över Inter i Europacupen.
Han såg säkert den matchen också.
Maradona mötte sedan ett svenskt lag sammansatt av Martin Dahlin. Johnny Ekström blev inte tillfrågad.
– Jag förstår inte varför, säger Johnny. Jag hade verkligen velat vara med i den matchen.
Han är tyst ett tag, innan han fortsätter:
– Och det hade ju varit roligt för Maradona också om jag varit med."

I kommentarerna står en skön Johnny-anekdot jag inte hört förut:

"At 1/2/07 21:58, Anonymous sa...
Den bästa historien med vår gode Johnny var när Blåvitt mötte Glasgow.R på Ullevi. Innan spelarna entrade mattan står dom ju och steppar i korridoren. Då får Johnny syn på Thern som står en bit bort. Och utbrister på bre Götebosska, -Dööh Jonas, fan spelar du med Glassgoww... "

Andra bloggar om: Johnny Ekström, Maradona, Bara ben, Offside, Jonas Thern, Blåvitt, fotboll

Idag fimpar Frankrike

Frankrike, en nation med 10-15 miljoner rökare (av 60 miljoner invånare. det låter ändå som en låg siffra tycker jag!) införde i morse rökförbud på olika offentliga platser såsom arbetsplatser, flygplatser, tågstationer och skolor. Min upplevelse är att Frankrike är ett land där alla röker, överallt. Det måste vara en nation i kris, en kollektiv nikotinabstineskris med svåra ticks. Skulle inte förvåna mig om de lite slumpmässigt anfaller ett grannland eller provspränger lite kärnvapen bara för få något annat att tänka på. Man får dock fortfarande röka på caféer och restauranger fram till 2008. Vore det inte mer humant att införa rökförbud under en något varmare årstid?

Istället kommer frassarna upp med den briljanta idén att fimpa Luman kl 1955 idag. Förmodligen för att få en rökpaus, eller för att slippa tänka på cigg. De skulle bl. a. släcka Eiffeltornet i 5 minuter. Wow. Resten av året ser det nattetid ut enligt bilden bredvid. När jag bodde i Paris avfyrades dessutom något slags fotoblixtliknande ljusspel från det varje hel timme. Så 5 minuters släckning känns lite som en piss i rymden, i energisparhänseende, men PR-strategiskt kanske det är effektivt. Det får väl nån ta att mäta.

I övriga nyheter från la France ser jag att Chirac har backat från sitt uttalande om att iranska kärnvapen inte skulle vara ett särskilt stort problem, att den gamle antiglobalisten, mustasch-posterboyen och McDonalds-trasharen José Bové tänker ställa upp i årets presidentval och att Cissé och Mexès åter är uttagna i truppen till vänskapslandskampen mot Argentina efter en viss tids frånvaro.

Jag har ett starkt hatkärleksförhållande till det där landet efter att ha bott där ett tag. Kanske har man ett hatkärleksförhållande till allt man lämnar bakom sig. Precis som New York-bon Ryan Adams gång efter annan sjunger om sitt ursprung i Jacksonville, trots att han inte verkar få odelat positiva vibbar därifrån:

"Oh Jacksonville, how you burden my soul
How you hold all my dreams captive
Jacksonville, how you play with my mind
How my heart goes bad
Suffocating on the pines in Jacksonville
The end, the end, the end"

Ryan Adams - The end från Jacksonville city nights

Andra bloggar om: frankrike, rökförbud, josé bové, ryan adams, abstinens, chirac, mexès, cissé, energi, eiffeltornet, paris, 1955, cigg, miljö, kampanj