Det tog fem (5) månader för Socialdemokraternas valanalysgrupp att läcka den här lilla godbiten:"Den misslyckade jobbpolitiken var den främsta orsaken till socialdemokraternas valfiasko, har partiets valanalysgrupp kommit fram till enligt TV 4:s Nyheterna. Tillbakagången förklaras också av allianspartiernas enighet och den negativa mediebilden av Göran Persson och hans herrgårdsprojekt. Dessutom förmodas väljarna ha tröttnat på det långa regeringsinnehavet."
Det där hade man nästan kunnat räkna ut på valnatten med "röven och en krita". Undra hur mycket pengar och tid de har investerat i denna "analys"? Om det ovan är vad man kommer fram till, så kommer man alltså inte behöva ändra någonting till nästa val, förutom lite "jobbpolitik" förutsatt att Mona inte börjar söka bygglov för nåt monstruöst projekt i Nacka.
Nej, då var faktiskt SSU:s valanalys som släpptes innan jul betydligt mer insiktsfull. I och för sig har jag svårt för formuleringen: "I årets val brast vi i samhällskritiken och förlorade valet." Samhällskritiken borde väl i så fall ha varit en kritik mot dem själva? Men i inlägget finns det en insikt i att partiet förlorade på den politik man fört, eller rättare sagt inte fört. Carl Tham är också inne på att kritisera partiets ekonomiska politik där låg inflation verkar vara det övergripande och enda målet. Thage G Peterson förstår också att S måste se över sin ideologi.
Det Socialdemokraterna förlorade valet på, var att man fört en snål åtstramnings- och nedskärningspolitik även när ekonomin gick bra. "Den som är satt i skuld är inte fri", fick svensken höra på 90-talet. En väldigt enkel metafor (även om den är tveksam rent nationalekonomiskt) som fick folk att förstå att här måste vi snåla. Men när den där skulden väl betalats så kunde inte staten shoppa loss och ge något tillbaka, istället blev det outtalade måttot "den som spar han har". Det är inget kul budskap efter år av snålande. Klart att väljarna blev otåliga. Det verkade som Svenssons sedelbuntar användes för att gjuta grunden till Perssons herrgård. Enda sättet att få något tillbaka från statskassan överhuvudtaget verkade vara att byta regering. Och om det ska föras en borgerlig politik i det här landet, så borde väl de borgerliga partierna vara bäst på det? Istället för att anlita Johan Ehrenberg för att göra mer/mindre trötta kampanjer så borde S låta honom analysera den politiska strategin. Så här skrev han i AB för ett tag sen:
"Persson skapade ett antal tvångströjor för den ekonomiska politiken. Ett ”utgiftstak” har gjort att man, inte ens när inkomsterna överstigit utgifterna, har kunnat satsa på offentlig sektor. Ett ”överskottsmål” som krävt att man först måste spara ihop pengar som inte används – innan man kan diskutera satsningar. Det officiella målet har varit att ”betala statsskulden”. Men Sverige har ingen statsskuld (utan tvärtom, + 457 miljarder). Och inte ens under de ”värsta åren”, 1994–95, var det offentligas skuld i närheten av andra EU-länders. Bland världens MINST skuldtyngda länder låg Sverige på fjärde plats! Visst behövde statsbudgeten saneras efter Bildt. Det mest absurda är att politiken fortsatte långt efter att målet ”att betala statskulden” var uppnått. Från 2001 började det offentliga bygga upp dagens kassakista, under samma tid lät man arbetslösheten ÖKA. Persson har sparat fram en ökad arbetslöshet. På 2000-talet motiverades politiken inte med statsskulden utan med ”de kommande pensionärerna”. Som om morgondagens pensionärer blir rikare av att många är arbetslösa i dag. Vill man vara elak kan man konstatera att han till slut sparade till sig en valförlust. "
Så länge S tror att man vinner och förlorar val på hur det andra blockets valkampanj var, partiledares husbyggen, negativa mediabilder osv, så finns det i dagsläget ingen anledning att byta regering. För S skull hoppas jag att val-"analys"-rapporten får minimalt inflytande på deras fortsatta politik och att de istället lyssnar på mer insiktsfulla röster inom och utanför partiet.
Andra bloggar om: politik, Socialdemokraterna, valanalys, Carl Tham, Thage G Peterson, ekonomisk politik, statsskuld, SSU, herrgård, Göran Persson, Mona Sahlin, Johan Ehrenberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar