Såg på dagens Ordförande Persson och det är en ytterst märklig upplevelse. Det är lite som att titta på the Office. Det är ofta bisarrt kul, men ibland är det så obehagligt pinsamt att det är svårt att fortsätta titta. Skillnaden här är att det bara är Perssons/Brents perspektiv som återges. Det finns ingen Tim eller Dawn som ser till att det finns nåt slags verklighetsförankring. Och sen får man istället läsa på text-tv om alternativa minnesbilder av verkligheten. Hittills ikväll har jag sett följande dementier :- att Calle inte kan påminna sig om nåt erbjudande som luftfartverkschef (förmodligen en alldeles för affärsetiskt okontroversiell verksamhet för Calle)
- vare sig Schyman eller Alf Svensson ska ha hört Gudrun säga "Ni karlar ska inte tro att ni kan knulla runt hur som helst", på ett partiledarmöte om ordförandeskapet i EU och jag är ganska säker på att i varje fall Alf skulle ha kommit ihåg om så skett.
- Schlaug förhandlade inte med Persson i bastun, utan vid köksbordet. Det föll egentligen på sin egen orimlighet eftersom bastun skulle ha imploderat av det koncentrat av sexighet som dessa två nakna män skulle ha orsakat på så liten yta.
Fortsättning lär följa. Det roliga är ju om ovanstående händelser inte inträffade, vad säger det om hur Persson uppfattar världen? Förmodligen fantastiskt annorlunda mot de flesta andra (det har han helt klart gemensamt med Calle). Inte så förvånande i och för sig, men att det skulle vara så till den milda grad skruvat...
Som David Brent med andra ord.
Andra bloggar om: Göran Persson, Ordförande Persson, Schlaug, Schyman, Alf Svensson, Calle Bildt, The Office, David Brent, världsbild, perspektivitet, bastu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar